Från oro till gemensam, samordnad handling.
Ett psykologiskt kunskapsstöd för dig som arbetar med samverkan kring barn och unga. Använd verktyget för att förstå ärenden, stärka delaktighet, välja rätt forum och gå från möte till konkret vardagshandling.
Samverkanspsykologi samlar psykologisk kunskap, skolkunskap och praktiska reflektionsstöd för verksamheter som arbetar med tidiga samordnade insatser, brottsförebyggande samverkan, frånvaro, NPF, delaktighet och risk- och skyddsfaktorer.
Dagens kunskap
Starta med ett slumpat kort för mikrolärande eller reflektion.
Slumpkort
Öppna ett slumpmässigt kunskapskort och slumpa vidare när du vill.
Kunskapsbank
Hitta stöd kring skola, samverkan, SSPF, TSI, frånvaro, NPF och risk/skydd.
Utbildningsläge
Bygg ett färdigt pass med agenda, case och praktisk överföring.
Situationer
Få stöd i vanliga samverkanslägen där flera aktörer behöver agera tillsammans.
Fallgenerator
Slumpa fall för handledning, övning eller kollegial reflektion.
Kunskapsgrund
Se hur verktyget är tänkt att användas och vilka kunskapsfält det bygger på.
Psykologiskt stöd för samverkan kring barn och unga
Samverkanspsykologi är byggt för professionella som behöver skapa gemensam förståelse och tydlig handling kring barn och unga. Verktyget kan användas i TSI, tidiga samordnade insatser, SSPF, SIG, SIP, elevhälsonära samverkan, närvaroteam, frånvaroteam, skolsociala team och andra lokala samverkansforum.
Fokus ligger på det som ofta avgör kvaliteten i samverkan: tillit, psykologisk trygghet, delaktighet, ansvarsfördelning, risk- och skyddsfaktorer, NPF, skolnärvaro, frånvaro och övergången från möte till konkret vardagshandling.
Begreppen i verktyget är skrivna så att både människor, sökmotorer och AI-sök ska förstå sammanhanget: skola, elevhälsa, socialtjänst, vård, polis, fritid och civilsamhälle behöver ibland samordna stöd utan att tappa bort barnets röst, familjens förtroende eller vardagens genomförbarhet.
Vanliga användningsområden
- Förberedelse inför samverkansmöte, TSI-forum, SSPF, SIG, SIP eller lokalt forum.
- Utbildning, handledning eller kollegial reflektion för skola, elevhälsa och samverkansaktörer.
- Fallarbete där flera aktörer behöver sortera ansvar, skyddsfaktorer, riskfaktorer och uppföljning.
- Stöd för att formulera frågor, hypoteser och nästa steg som faktiskt kan genomföras.
Frågor om Samverkanspsykologi
Vad är Samverkanspsykologi?
Samverkanspsykologi är ett digitalt kunskapsstöd för professionella och verksamheter som samverkar kring barn och unga.
Vem kan använda verktyget?
Verktyget kan användas av skola, elevhälsa, socialtjänst, vård, polis, fritid och andra lokala aktörer som behöver stärka gemensam förståelse, ansvarsfördelning och uppföljning.
Hur kan verktyget användas i TSI, SSPF, SIG och SIP?
Det kan användas som reflektionsstöd, utbildningsstöd och mötesstöd oavsett lokal modell. Fokus ligger på förståelse, delaktighet, risk- och skyddsfaktorer, tillit och konkret samordnad handling.
Ersätter verktyget lokala rutiner eller myndighetsbeslut?
Nej. Verktyget är ett kunskaps- och reflektionsstöd. Det ersätter inte lokala rutiner, utredning, behandling, myndighetsbeslut eller professionella bedömningar.
Vad innehåller kunskapsbanken?
Kunskapsbanken innehåller kort om bland annat bemötande, psykologisk trygghet, tillit, NPF, närvaro, risk- och skyddsfaktorer, samverkansledning och delaktighet.
Vilka samverkansmodeller och forum passar verktyget för?
Verktyget kan användas i tidiga samordnade insatser, TSI, SSPF, SIG, SIP, skolsociala team, närvaroteam, frånvaroteam, EHT-nära samverkan och lokala forum där skola, elevhälsa, socialtjänst, vård, polis, fritid eller civilsamhälle behöver samordna stöd.
Hur hjälper verktyget vid komplex oro?
Det hjälper gruppen att skilja observation från tolkning, synliggöra barnets och familjens perspektiv, identifiera risk- och skyddsfaktorer, sortera ansvar och formulera nästa konkreta handling.
Centrala kunskapsområden som är läsbara även utan interaktiv filtrering
Stödet hjälper gruppen att skilja mellan information, oro, hypoteser, ansvar och nästa gemensamma steg. Det är särskilt användbart när flera verksamheter behöver samordna stöd utan att barnets eller familjens delaktighet försvagas.
Frånvaro förstås som signal i ett sammanhang: krav, relationer, begriplighet, hälsa, trygghet och upplevd möjlighet att lyckas i skolan behöver vägas samman.
Vid adhd, autism eller andra NPF-relaterade behov behöver samverkan översätta mellan olika miljöer och skapa stöd som fungerar i vardagen, inte bara i planen.
Ett psykologiskt perspektiv hjälper samverkansgruppen att se både risk och skydd, undvika ensidiga problembeskrivningar och följa upp konkreta skyddande handlingar.
Ansvarig för innehållet
Samverkanspsykologi är framtaget av Niclas Igerot, legitimerad psykolog, med erfarenhet av skolutveckling, elevhälsa, ledningsstöd och samverkan kring barn och unga.
Innehållet är avsett som kunskaps- och reflektionsstöd för professionella. Det ersätter inte lokala rutiner, utredning, behandling, juridisk bedömning, myndighetsbeslut eller professionellt ansvar i respektive verksamhet.
Kunskapsgrunden rör bland annat psykologisk trygghet, tillit, validering, delaktighet, NPF, skolnärvaro, frånvaro, risk- och skyddsfaktorer samt strukturer för TSI, SSPF, SIG, SIP och EHT-nära samverkan.
Senast uppdaterad: 7 maj 2026.
Dagens kunskap
Ett slumpat kort per dag. Använd som incheckning, mikrolärande eller reflektionsstart.
Dagens mikrorutin
Ett kort arbetssätt som slumpas per dag och kan användas direkt i samverkansarbete.
Slumpgenerator för kunskapskort
Slumpa fram ett kunskapskort, läs det direkt och klicka igen för ett nytt kort. Använd som mikrolärande, reflektionsstart eller snabb inspiration inför ett samverkansmöte.
Kunskapsbank
Sök, filtrera och öppna kort som stöd i samverkansmöten, utbildning och handledning.
Välj situation
Få psykologiska aspekter, frågor och relevanta kunskapskort för vanliga samverkanslägen.
Fallgenerator
Slumpa ett case för utbildning, handledning eller reflektion. Varje case får också förslag på kopplat kunskapsstöd.
Reflektionsstruktur
Fallen är tänkta för att sortera ansvar. Skolan äger sitt pedagogiska stöd, trygghetsarbete och sin lärmiljö. Samverkan används när flera aktörer behöver samordna bild, ansvar och uppföljning.
- Vad vet vi, och vad antar vi?
- Vilka riskfaktorer och skyddsfaktorer syns?
- Hur har barnet varit delaktigt?
- Vad ska skolan eller verksamheten äga själv?
- Vad behöver samordnas med andra aktörer?
- Vad följer vi upp som faktisk effekt?
Utbildningsläge
Välj tema och format. Verktyget bygger ett färdigt pass med agenda, kort, case och överföring till praktisk samverkan.
Facilitatorns princip
Kort kunskap, gemensam reflektion, casearbete och konkretisering inför nästa samverkansmöte.
Favoriter
Sparade kort visas här på den här enheten.
Kontakt
Vill du använda Samverkanspsykologi i en utbildning, workshop eller lokal samverkansstruktur? Skicka ett meddelande till Niclas.
Kunskapsgrund och kvalitetssäkring
Samverkanspsykologi är ett svenskt psykologiskt kunskapsstöd för professionella som samverkar kring barn och unga. Verktyget används i praktiska samtal, utbildning och reflektion när skola, elevhälsa, socialtjänst, vård, polis, fritid eller andra aktörer behöver skapa gemensam riktning, tydligare ansvar och genomförbara nästa steg.
Sidan är avsiktligt beskriven med tydliga begrepp för både människor, sökmotorer och AI-sök: samverkan kring barn och unga, TSI, tidiga samordnade insatser, SSPF, SIG, SIP, EHT-nära samverkan, elevhälsa, frånvaro, NPF, adhd, autism, risk- och skyddsfaktorer, delaktighet, psykologisk trygghet, tillit, forumval, ansvarssortering och lokala samverkansforum.
Samverkanspsykologi kan beskrivas som ett interaktivt kunskapsstöd med kunskapskort, situationer, fallgenerator, slumpkort och utbildningsläge för samordnad handling kring barn och unga.
Utgår från att olika lokala modeller kan ha samma kärna: flera verksamheter behöver samordna stöd, ansvar och uppföljning kring barns behov och vardag.
Stöd för att förstå oro tidigt, stärka delaktighet, välja rätt forum och gå från möte till konkret vardagshandling utan att invänta att problemen växer.
Brottsförebyggande samverkan behöver hantera risk, plats, digitala miljöer, status och skydd utan att stigmatisera barnet eller ungdomen.
Verktyget kan stödja samtal där ansvar, behov, samtycke och uppföljning behöver bli begripligt för barn, vårdnadshavare och professionella.
Innehållet kopplar undervisning, elevhälsa, trygghet, närvaro, tillgängliga lärmiljöer och förebyggande arbete.
Svårigheter förstås i samspelet mellan barnets förutsättningar och miljöns krav, struktur, begriplighet, relationer och stöd.
Frånvaro betraktas som signal, inte en isolerad egenskap hos barnet. Samverkan behöver sortera skolfaktorer, hälsa, familjesituation, trygghet och vardagens hinder.
Risk ackumuleras, skydd behöver organiseras och effekter behöver följas i barnets vardag.
Samverkansrum behöver tåla osäkerhet, oenighet och ansvarsfördelning. Tillit byggs genom förutsägbarhet, återkoppling och små pålitliga handlingar över tid.
Samtycke, sekretess, dataminimering och lokal rutin behöver vara begripliga för både familj och professionella.
Skyddsfaktorer kan finnas i relationer, aktiviteter och lokala sammanhang utanför skola och myndighetssystem.
Verktyget är ett kunskaps- och reflektionsstöd. Det ersätter inte utredning, behandling, myndighetsbeslut, juridisk bedömning eller lokala rutiner.